Då och då får jag frågan vad som hände med Butch, vi kunde tyvärr inte behålla honom då han började hugga mot Jadie helt oprovocerat. Det var jätte jobbigt att inte kunna ha kvar honom men barnen kommer alltid vara det viktigaste i mitt liv, även om man hade fäst sig vid Butch redan så var det inte värt risken att han skulle kunna hugga till och skada Jadie ordentligt.

Han var troligtvis svartsjuk på att inte va enda "bebisen" och inga knep och råd vi testade för att få honom sluta fungerade, att göra oss av med honom var verkligen sista utvägen. Men jag får uppdateringar om honom titt som tätt eftersom han flyttade in till en av mina arbetskamrater, tråkigt men det var det som hände. Även om jag känner i hela hjärtat att det saknas en hund här hemma så är det inte värt den risken igen, det får bli när barnen blivit större helt enkelt.