Vaknade av att kudden var dyngsur och tårarna strömmade ner för min kind, hela ansiktet var svullet och rött på mig och inte kunde jag sluta gråta heller. I mina drömmar upplevde jag hela dagen då Sandy lämnade oss, saknar dig nått så enormt min älskling och önskar att du fortfarande vore med oss.

Skenan fungerade iaf super men det var väl det enda positiva natten hade att erbjuda, har vaknat en gång i halvtimmen av att jag försöker vända mig men det gör så förbannat ont i fogarna. Fick ju sova länge idag så detgår ju bra ändå, snart väntar en natt på jobbet men innan dess ska jag vika lite tvätt.