Jonny ska snart åka till jobbet och jag märker redan vilken underbar dag det kommer bli, Arabelle är på sitt allra bästa humör. Springer runt och skriker, river ner saker och någon gång emellanåt får man sig en liten smäll. Att hon skulle lyssna på ett nej nu är ju inte ens att tänka på, jaja det får bli som det blir.

Förstår inte varför hon har gjort en sån helomvändning, hon som var så lugn innan. Hon är ju fortfarande lugn, varannan dag... Hon gör inget med måtta denna lilla damen utan ska man jävlas då gör man det ordentligt, det är först framåt kvällarna hon varvar ner och vill mysa lite.

Nej jag säger då det, det är en jävla tur att hon är så förbaskat söt för annars hade jag skickat tillbaka henne till storken nu.
-